Om

Detta är bloggen om mitt liv, tankar och funderingar, jag är en glad (för det mesta), energisk och djup tjej i mina bästa år ;) Mitt vardagsliv består till stor del av träning då jag driver träningsstället Helsunt i Simrishamn, andra intresse är att vara ute med mina hästar, att resa och att umgås med mina nära och kära. Min filosofi här i livet är att man ska leva livet fullt ut och sträva efter sina drömmar, ingen kan leva ditt liv åt dig och det är bara du som själv sätter dina egna begränsningar. Håll tillgodo på mitt vardagsäventyr...

Presentation

Senaste inlägg

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Börja blogga!
Helt på svenska!
Börja blogga hos oss.
Skapa din blogg!

Visar inlägg från november 2012

Tillbaka till bloggens startsida

Hur glad blir man?

TACK igen för alla fina kommentarer, det går rakt in i hjärtat.

Dagarna består av att packa, organisera, fixa papper, packa lite till, säga hejdå till kunder, städa, instruera klasser, knyta ihop säcken.

Känslorna åker berg och dalbana. Men det känns rätt.

Har fått fina presenter, choklad, champagne och kort av söta kunder. Idag fick jag detta fina kort och hur glad blir man inte då??

l

Imorgon ska jag flytta ut maskiner, packa lite till, ta lite flera avsked, träna och dricka champagne.

 

 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Hur känns det??

4 dagar kvar av gymmet Helsunt.

5 års arbete, kärlek, blod, svett, tårar, mera svett, mera kärlek, passion, samhörighet, drömmar, visioner till enda.

Jag ser på "mitt gym" Helsunt som en fantastisk tid i mitt liv, det var min dröm att äga ett friskvårdscenter, det var min vision att göra det så bra som möjligt, det var min "uppgift" att förmedla träningsglädje, kunskap och inspiration till så många som möjligt.

Jag känner att nu efter 5 år har jag gjort det så bra jag har kunnat. Om jag skulle göra om det skulle jag förmodligen göra det på exakt samma sätt igen. Jag har lärt mig massor under denna tiden, inte bara om business utan också om mig själv; mina svagheter och mina styrkor. Jag har fått lära känna otroligt många underbara människor, där en del blivit mina vänner. Jag har haft fantastiska medarbetare som gett så mycket av sig själv i gymmet Helsunt, utan mina medarbetare hade jag aldrig klarat det!

-TACK, ni finns alltid i mitt hjärta<3

Många kunder frågar just nu "hur känns det att lämna gymmet?" Svar: jag vet inte... En blandning mellan lättnad och sorg, en blandning mellan glädje och ångest. Jag kan nog inte riktigt greppa att om 1 vecka är verkligen epoken gymmet Helsunt över (anledningen till att jag skriver gymmet Helsunt är att företaget Helsunt kommet att leva vidare).

Jag har såklart bearbetat min sorg och mitt beslut att lämna gymmet bakom mig en längre tid, och inbilla dig inte att det var ett lätt beslut att ta. Men allt eftersom tanken och beslutet mognat fram, visste jag att det var det enda rätta. Idag är jag nöjd över mitt beslut, det är det enda rätta för mig.

Jag tror stenhårt på att stängs en dörr, öppnas en annan.

Det här är slutet på denna tid, men början på något annat spännande och vill man hålla kvar kontakten gör man också det. Min framtid är just nu som ett oskrivet blad och de häftigaste är att jag kan skriva vad jag vill på detta nya blad.

I december kommer jag att vila, ta de lugnt, slappa, läsa böcker, träffa vänner, fika, rida, vara hos hästarna, bli en bullbakande hemmafru (what??;) OCH TRÄNA (såklart, inte trodde du väl att jag skulle bli en soffpotatis;)

Jag kommer att köra klasser för dem som vill vara med och träna ner på Dansens hus (DanceFuns lokaler). Jag kommer även att fortsätta PT träna mina PT kunder på Friskhuset hos Sofie. All info kan du hitta på Helsunt hemsida www.helsunt.se eller maila annika@helsunt.se

Så nej jag kommer inte bara att ta det lugnt;)

Så JA det kommer att bli en sorg och tomhet att lämna nycklarna på söndag, men vi kan ju ses ändå om du vill.....

 

Att andas

För mig är utomhusvistelse och motion lika viktigt som att äta, sova och andas.

Utan frisk luft kan jag lika bra gå och lägga mig, minst 1 timme/dag är obligatoriskt. Det spelar dock mindre roll ifall det är på hästryggen, stallfix, cykeltur eller bara en skön promenad som gör att jag kommer ut och andas (läs; lever).

Utan min friska luft blir jag irriterad, känner mig olustig, dassig, trött, jag blir en riktigt dålig version av mig själv helt enkel.

Det finns ett (fåtal) dagar om året då jag inte kommer ut alls, jag avskyr de dagarna.

Kanske för att jag är uppvuxen på landet där frisk luft och vardagsmotion fanns runt knuten. Kanske för att mina föräldrar i tidig ålder drog ut mig på cykelturer. Kanske för att jag älskar att vara ute...

Det spelar inte någon roll vilket väder det är, ibland kan det tom vara så att desto ruskigare väder, desto skönare. Men idag var det inte dåligt väder, idag visade solen sig, idag fick jag min lunchpromenad som gör att jag får energi och orkar jobba långpasset på jobbet (trots att jag slapp första timmen på jobbet idag, tack J för det).

På tal om träning, jag kan inte förstå hur folk orkar stiga upp i tidiga ottan (ja klockan 8.00 på morgonen och för mig är det tidigt!!) och träna tuff, svettig, utmanande funktionell träning. Jag fick som sagt var sovmorgon till 7.00 och sen tog min medarbetare det funktionella träningspasset kl 8.00. Jag var deltagare, jag var morgontrött, energilös och tråkig OCH det är nog den enda gången jag håller med folk som påstår att träningen är "som bäst när den är över". Men morgonträning är som bäst när den är över;)

Det är skillnad på att vara instruktör eller deltagare på ett pass. Som deltagare har du ett val att komma dit, det har du inte som instruktör.

Sen är det där med "hurtiga pigga instuktören"  ;-) hur jobbiga kan de inte vara när de står där och skriker på en att man ska ta i mera eller hoppa högre!!? -Fatta att jag hoppar så högt jag kan en fredag morgon kl 8.15!! :-) HA! undra hur många som retar sig på mig varje dag??? (tror inte jag vill veta).

-Vi ses väl på spinningpasset ikväll eller bodypumpen imorgon? ;-)

 

 

Bilder från dagens utomhusvistelse

 

Vackra löv, som ett fulländat pussel...

Att gå i cirklar

För ett tag sen fick jag höra av en tjej (som inte fått ett dugg gjort under dagen) att det enda hon gjort var att "gå runt i cirklar".

Jag måste nog instämma, på jobbet känns det som om jag bara går runt och runt. Jag har typ 1000 olika saker att göra/avsluta/fixa/städa/sortera innan den 1 december. Allt ska vara klar tills dess så det bara är att lämna nycklarna den 2 december.

Det finns dock ett stort MEN, det är att alla maskiner/tränings saker ska vara kvar fram till den dagen jag stänger (dvs 30 nov), kunderna ska kunna träna precis som vanligt fram till dess. Dvs saker och ting måste flyttas på 1 (!!) dag (självbestämt).

Men små saker att packa ihop kan jag ju göra nu, sortera kan jag ju också göra och städa utrymme som inte används.

Och jag börjar på allt, jag sorterar lite här och lite där, jag städar lite här och lite där, flyttar en sak och lägger den på någon annan plats. Jag går runt och runt och det känns som om jag bara kommer tillbaka till där jag började. Men om jag går runt tillräckligt många gånger måste ju något blir gjort, eller?

 

 

Det är grått

Vädret har varit si sådär i Skåne nu ett tag. Dystert väder helt enkelt.

Men igår lättade det lite, men innan dess hann jag upptäcka att grått också är vackert..

 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Äldre inlägg