Om

Detta är bloggen om mitt liv, tankar och funderingar, jag är en glad (för det mesta), energisk och djup tjej i mina bästa år ;) Mitt vardagsliv består till stor del av träning då jag driver träningsstället Helsunt i Simrishamn, andra intresse är att vara ute med mina hästar, att resa och att umgås med mina nära och kära. Min filosofi här i livet är att man ska leva livet fullt ut och sträva efter sina drömmar, ingen kan leva ditt liv åt dig och det är bara du som själv sätter dina egna begränsningar. Håll tillgodo på mitt vardagsäventyr...

Presentation

Senaste inlägg

Teknik

Den här bloggen skapades via leverantören bloggo.nu

Gratis blogg!
Enkelt och snabbt!
Helt på svenska!
Gratis blogg!

Visar inlägg från februari 2013

Tillbaka till bloggens startsida

Längtar till...

  

Våren

                                                                             Ute kaffe

                        

 

  Sol och värme

New york city

Allt detta är inom räckhåll. Och längtan och väntan är ju ibland den bästa "karamellen", planering och förväntan ligger i luften. Våren är snart här.

-Vad längtar DU efter???

 

 

Älska oss

Jag läser en del träningsbloggar, en blogg som jag fastnat för är PT Fias blogg, en riktigt bra blogg. Jag gillar verkligen ärligheten hos denna tjej och även hennes känsla att förmedla att ingen är perfekt eller att ALLA ÄR PERFEKTA.

Hennes inlägg om komplex och tanken att vända de komplexen till att älska sig själv är super och jag skulle vilja spinna vidare på hennes tankar. Läs gärna hennes inlägg här: http://blogg.veckorevyn.com/ptfia/2013/02/18/alska-oss/

Det är verkligen för sorgligt att många tjejer (och killar) går runt och tycker att deras kroppar är "fula" och (oftast) för tjocka. Att de tänker mörka tankar om sin egen kropp, att man överhuvudtaget tänker mörka tankar om en frisk kropp tycker jag är en stor sorg! 

En frisk funktionell kropp får ALDRIG kallas ful eller dålig, aldrig!!

Varför är det så tabu att kalla sin kropp vacker och stark? 

Jag vet att jag som träningsinstruktör är väldigt "beskådad". Min kropp är även mitt "skyltfönster" på att den träning jag ägnar mig åt verkligen fungerar. Jag vill representera en stark och hälsosam kropp, jag vill vara stark och hälsosam, jag ÄR stark och hälsosam. Jag är däremot inte fanatisk i varken min träning eller i min mat.

Så tillbaka till komplexen, visst har jag också saker jag skulle vilja ändra på, men de spelar inte så stor roll. För framförallt har jag en hälsosam kropp, en frisk kropp, en stark kropp, en kropp jag är stolt över, en kropp som (oftast) gör vad jag ber den att göra både i min vardag och i min träning.

Min kropp är fantastisk! Din kropp är fantastisk!! Älska din friska kropp! Jag älskar min..

 

Hemmafru?

Jag är nog Sveriges sämsta hemmafru!!

Bakning är inte min starkaste sida. Jag har viljan, jag tittar på bloggar/i tidningar, kollar näringsvärde (det är ju kul ivarjefall, jag vet, nördigt!!;), köper hem ingredienserna från ICA och sätter igång. Sen händer det något, jag vet inte ifall det är ovanan eller bara det faktum att jag ibland "råkar hoppa över" att läsa i receptet som gör att 9 av 10 gånger blir bakningen hmmm sådär.

Likadant med matlagning, jag ska endast göra den mat jag brukar och inte få (idiotiska) infall om att testa nya (spännande) recept. 9 av 10 nya maträtter smakar bläää!!

Mannen här hemma är inte jätte imponerad av min bakning och min matlagning och det brukar bli så att han "tar över hela projektet".

Fast å andra sidan tycker jag att jag är hyfsat bra på att städa och tvätta.

Vad gör en hemmafru mera???

-Nej jag tror att jag måste börja jobba lite mera, för träning kan jag ivarjefall:)

Annika= Ingen hemmafru:)

 

 

Leka

Funderar över i vilken ålder man slutar leka, springa så fort så man riskerar att ramla och att vågra prova nya saker om och om igen??

-NÄR tar det egentligen slut? MÅSTE det ta slut?

-NÄR börjar vi säga: "jag kan inte" (utan egentligen att testa).

-NÄR sluta vi tro på oss själv??

Det där med att leka, testa och kanske framförallt att tro på sig själv och sin egen förmåga avtar i vuxen ålder. Okej, somliga behåller det mer än andra, men många förlorar det helt. Trist.

Jag är inget undantag. Jag kan säga till folk att jag kan varken göra chins (dra mig upp i ett räcke) eller hoppa 1 meter högt. Men hur vet jag om jag inte testat och hur kan jag tro att jag kan göra det ifall jag inte testat, testat och testat igen. Barn lär ju sig att gå genom att resa sig upp efter 7 miljoner fall, eller hur??

Igår däremot lekte jag och 9 andra vuxna, åter igen var det (som vanligt) träning det handlade om.

Vi hade hyrt en gymnastiksal för att klättra i rep, kasta med medicinbollar, hoppa upp på plintar, stå på händer, dra oss upp i räcke och hänga i ringar. Denna träningsform kallas även Crossfit.

Att klättra i rep var en omöjlighet, MEN jag försökte (och nästa gång kommer jag också att försöka:). Att dra sig upp i räcke är också svårt, men med assistans klarar man det. Stå på händer kan jag, likaså hoppa (fast bara 60 cm). Framför allt hade vi kul, att leka är roligt!! Prova ska du se...

 

 

 

 

 

 

Igår

skulle vi ju "fira" våra älskade, vi skulle ju ge dem blommor och choklad och bjuda på pampiga middagar.

Det där med alla hjärtans dag har jag blandade känslor över (och där sparar jag dig den utläggningen om varför;)

Däremot tror jag på karma; hur du behandlar andra och vad du gör för andra kommer tillbaka till dig själv på ett eller annat sätt.

Jag tror också på att omge sig med folk man tycker om och älskar, det är det som ger lycka och harmoni.

Jag tror på att du måste älska dig själv, att du måste behandla dig själv med respekt för att hitta lugn och ro i livet.

-Vad gav du dig själv igår som present?

Jag köpte underkläder och choklad till mig själv och umgicks med människor jag älskar, för att jag är värd det....

 

0 kommentarer | Skriv en kommentar

Äldre inlägg